.

"Kanske är man rädd för att förstöra det vi har...hade."

"Det går inte riktigt att beskriva
Men det känns som att en del av ens hjärta slår i otakt"

det är över nu och jag som aldrig gillat nostalgi.

men det är inte lika jobbigt längre, och jag saknar inte lika mycket. Jag tänker inte på det hela tiden, inte ens varje dag. Men visst kommer tanken upp. Och då gör det ont. Sådär som att hjärtat skulle kunna gå i miljoner bitar av bara saknaden.

fan kommer jag aldrig mer få träffa dig igen?